Mallorca 312
Posted: 2018-04-30 09:34
Jag skulle vilja berätta om cykelloppet Mallorca 312 som gick i lördags med start och mål i Playa del Muro alldeles utanför Alcudia på norra sidan av ön. Vi var 4 medlemmar i Lygnens Venner som körde loppet; jag, Rolf Götestam, Klas Utbult och Bengt Sköld.
Loppet har en relativt kort historia och det var 9:upplagan i år. Antalet deltagare har vuxit snabbt från 193 st första året till över 8000 anmälda i år. Fram till för två år sedan gick det i en loop runt hela ön men de senaste två upplagorna har gått mer på den västra sidan av ön.
Dagen började tidigt, vi åt frukost Kl. 05.00 och drog iväg från hotellet strax efter 05.30 för de 15 km från Porto Pollenca österut till starten. Strax efter kl. 6 kom vi fram till gatan där man gjort två parallella startfält som redan börjat fyllas på. Det finns inga startgrupper utan man tar den plats man får i köordning. Vi stod ungefär i mitten av det ena startfältet. några minuter efter Kl. 7 gick starten och det tog ca 5 minuter innan vi började rulla. De två startfälten gick i hop direkt efter start och farten var lugn inledningsvis men ganska snart, så fort plats gavs, höjdes farten och vi låg i ca 40 km/h under de första 26 kilometerna, som körs på platta vägar fram till den första stigningen Col de Femenia. Det är där loppet startar på allvar, en stigning på ca 7 km och 5,5% lutning. Sedan går det upp och ned genom hela bergskedjan.
En bild på inledningen av loppet där Klas och Rolf blivit fångade:
Det finns tre distanser att välja mellan som man bestämmer under loppet. 167 km, 225 och 312 km. 167 km svänger av efter 94 km och går tillbaka på kullarna nedanför bergskedjan. På 225 km och 312 km kör man hela bergskedjan ned till Andratx där man gör en 180 graders sväng och kör norrut igen, med ytterligare tre kategoriserade stigningar innan man kommer in på den väg som 167 km-loppet går vid Esporles. Då har man kört ca 16 mil och klarat av de mesta av stigningarna, även om det återstår några kullar att ta sig över fram till Campanet, efter ca 20 mil. Några kilometer efter Campanet väljer man att köra mot mål eller köra vidare upp mot Petra och Arta för ytterligare ca 10 mil om man väljer den längsta turen, vilket ingen av oss gjorde.
Bild på 225 km-rundan
En av de saker som gör loppet kul att köra är att det går på helt avlysta vägar. Man vet att man kan korsa mittlinjen i en kurva utan att frukta för bilar eller andra fordon. Vägavstängningen är "rullande" men det var inga problem att hålla sig inom det tidsintervallet.
Vidare är loppet fantastiskt välorganiserat med allt från nummerlappsutdelningen till mat och vätskekontrollerna (var 4-5 mil) och pastaparty efter målgång. Det kan bli lite trångt på en del ställen, många cyklister är det... Jag spenderade totalt ca 6 minuter för mina två stopp under 225 km-loppet. En del tar det lugnare och sätter sig ned och äter vid stationerna andra skyndar vidare.
Det är ett ansträngande lopp, oavsett längd så suger bergen musten ur benen. Jag kände mig rätt hängig efter 6 timmar, men när man kommer ned från bergskedjan, får lite energi i sig och hittar bra hjul att ligga bakom så går de sista 5-6 milen rätt fort. Enligt organisatören så är det 5000 höjdmeter på 312 km, 4000 på 225 och 2500 på 167 km. Min Garmin visade ca 3500 på 225 km.
Om jag kör loppet igen kommer jag se till att få en extra vilodag efter målgång. I år fick vi alla skynda tillbaka för att lämna in hyrcyklarna och gå upp Kl. 03.00 för att ta flyget hem. Smartare att ta en extra dag efter loppet.
Ölen direkt efter loppet smakade riktigt, riktigt bra.
http://www.mallorca312.com
Loppet har en relativt kort historia och det var 9:upplagan i år. Antalet deltagare har vuxit snabbt från 193 st första året till över 8000 anmälda i år. Fram till för två år sedan gick det i en loop runt hela ön men de senaste två upplagorna har gått mer på den västra sidan av ön.
Dagen började tidigt, vi åt frukost Kl. 05.00 och drog iväg från hotellet strax efter 05.30 för de 15 km från Porto Pollenca österut till starten. Strax efter kl. 6 kom vi fram till gatan där man gjort två parallella startfält som redan börjat fyllas på. Det finns inga startgrupper utan man tar den plats man får i köordning. Vi stod ungefär i mitten av det ena startfältet. några minuter efter Kl. 7 gick starten och det tog ca 5 minuter innan vi började rulla. De två startfälten gick i hop direkt efter start och farten var lugn inledningsvis men ganska snart, så fort plats gavs, höjdes farten och vi låg i ca 40 km/h under de första 26 kilometerna, som körs på platta vägar fram till den första stigningen Col de Femenia. Det är där loppet startar på allvar, en stigning på ca 7 km och 5,5% lutning. Sedan går det upp och ned genom hela bergskedjan.
En bild på inledningen av loppet där Klas och Rolf blivit fångade:
Det finns tre distanser att välja mellan som man bestämmer under loppet. 167 km, 225 och 312 km. 167 km svänger av efter 94 km och går tillbaka på kullarna nedanför bergskedjan. På 225 km och 312 km kör man hela bergskedjan ned till Andratx där man gör en 180 graders sväng och kör norrut igen, med ytterligare tre kategoriserade stigningar innan man kommer in på den väg som 167 km-loppet går vid Esporles. Då har man kört ca 16 mil och klarat av de mesta av stigningarna, även om det återstår några kullar att ta sig över fram till Campanet, efter ca 20 mil. Några kilometer efter Campanet väljer man att köra mot mål eller köra vidare upp mot Petra och Arta för ytterligare ca 10 mil om man väljer den längsta turen, vilket ingen av oss gjorde.
Bild på 225 km-rundan
En av de saker som gör loppet kul att köra är att det går på helt avlysta vägar. Man vet att man kan korsa mittlinjen i en kurva utan att frukta för bilar eller andra fordon. Vägavstängningen är "rullande" men det var inga problem att hålla sig inom det tidsintervallet.
Vidare är loppet fantastiskt välorganiserat med allt från nummerlappsutdelningen till mat och vätskekontrollerna (var 4-5 mil) och pastaparty efter målgång. Det kan bli lite trångt på en del ställen, många cyklister är det... Jag spenderade totalt ca 6 minuter för mina två stopp under 225 km-loppet. En del tar det lugnare och sätter sig ned och äter vid stationerna andra skyndar vidare.
Det är ett ansträngande lopp, oavsett längd så suger bergen musten ur benen. Jag kände mig rätt hängig efter 6 timmar, men när man kommer ned från bergskedjan, får lite energi i sig och hittar bra hjul att ligga bakom så går de sista 5-6 milen rätt fort. Enligt organisatören så är det 5000 höjdmeter på 312 km, 4000 på 225 och 2500 på 167 km. Min Garmin visade ca 3500 på 225 km.
Om jag kör loppet igen kommer jag se till att få en extra vilodag efter målgång. I år fick vi alla skynda tillbaka för att lämna in hyrcyklarna och gå upp Kl. 03.00 för att ta flyget hem. Smartare att ta en extra dag efter loppet.
Ölen direkt efter loppet smakade riktigt, riktigt bra.
http://www.mallorca312.com