Tog plats längst framme vid startsnöret för att inte bli efter redan i början av loppet.
Det gick väldigt lugnt till en början, och det berodde på att vi blev lotsade av mastern "Axelsson" som släppte iväg fältet efter första vänstersvängen med stopplikt.
Sedan drogs det igång....både jag och en annan lygnare fanns faktiskt uppe i täten en liten stund..............i början.
När vi sedan hade kört någon mil blev det lite olika tempohöjningar och fältet splittrades i flera grupper.
Jag kände snart att det var alldeles för tufft att hålla mig i första klungan och släppte av lite. Pulsmätaren visade på illrött så det behövdes.
Sen visade det sig att andragruppen gick lite för fort den också så jag och en lygnare ,"Bengt" bestämde oss för att bilda en ny liten grupp med en kille från andragruppen som stannat för att lägga på en hoppad kedja..
Efter ett tag så ser vi några välkända kamrater i gul dress längre bak och bestämmer oss för att vänta in dessa. Nu blev vi en grupp på ca 8st.
För min del så stämde farten i denna grupp perfekt för mig och vi fick en finfin cykling fram till den första riktigt branta stigningen där tyvärr en av våra gula kamrater fick släppa av.
Efter ett tag så bildade vi en parkörning med roterande klunga i gruppen och det gick tom. att prata med varandra emmellanåt då luften i lungorna räckte till.
Jubileums loppet går på härligt vackra vägar och är relativt bilfritt, men underlaget på vissa vägavsnitt är direkt farligt. Stora potthål, ojämt underlag och halkig sand i kurvorna.
Man måste verligen vara på alerten för attt något inte ska gå fel.
Våran organiserade gruppcykling höll perfekt tills vi passerad Rolfstorp och kom ut på slätten som vi hade fruktat sedan start.
Här var det en grymt stark kant/motvind och vi tog upp hela vägen med våran vingformation.
Här fick några i gruppen droppa av då det för det mesta inte hjälpte med draghjälpen, det blev för jobbigt.
Ibland var motvinden fullständigt brutal och det var nästan omöjligt att återhämta sig efter dragningarna, men nu var det inte så långt till mål.
Det var bara att glömma svedan i benmusklerna och kämpa på.
Strax innan målgång så svängde vi runt så att vi fick medvind igen och tempot drogs upp av lygnaren Anders. Några hundra meter innan målgång så är det motlut och det luktade spurtuppgörelse i klungan, tempot drogs ner till snigelfart och samtliga sneglade och lurade på varandra en stund tills spurten drogs igång av mig och 2 andra cyklister.
Jag och okänd cyklist kom i mål tillsammans i ett dött lopp, men jag fick äran av att vara den snabbaste lygnaren idag.
Måste dock tacka mina andra lygnarkamrater Anders och Bengt som var absolut lika snabba men som inte grejade spurttaktiken denna dag.
Nästa gång är det eran tur
Tack alla från Lygnens Venner och alla andra för en lyckad dag i cykelsadeln.
Den tjusiga tröjan från CK Wano höjde arrangemanget till toppbetyg.
/Putte
Nedan visas min pulskurva på loppet.
