Efter att på fredagskvällen hämtat ut nummerlapp/skylt och installerat oss i skolans gymnastiksal passade vi på att turista lite i Borensberg och tittade bla på Hotell Göta som var med i filmen Göta kanal.
Lördag morgon, tävlingsdag. Jag skulle köra fulla distansen, 73 km, i motionsklass medans Håkan valt den kortare 36:an. Efter frukost, lite sista cykelmek oc beskådande av elitfältets start var det dags för mig att ställa mig i startfållan. Trevligt nog blev det inget toktempo från start utan det rullade på i ca: 30 -35 km/h på den inledande asfalts/grus-sträckan. När vi kom in på första stigpartiet känns det direkt att jag tränat för lite skogskörning i år då jag har svårt att hålla farten.
Banan består av en blandning av stigar och grusvägar och trots bristerna i teknik tycker jag det rullar på ganska bra. Efter ca: 5 mil varvar man inne vid målområdet i Borensberg och på de sista kilometrarna dit började krafterna tryta ordentligt. Ett litet längre stopp för påfyllning av mat och vätska trodde jag skulle göra susen, men icke och farten bara sjunker och sjunker tills jag knappt har styrfart längre.
Vid sista vätskedepån med 11 km kvar till mål försöker jag nästa knep att få fart på kroppen, kaffe, men inte heller detta hjälper. Minsta lilla backe blir nu en vägg och det finns absolut ingen kraft i benen alls och börjar t.o.m känna viss yrsel. Till slut kommer jag över det sista krönet och kan rulla in i målet eftersom jag inte ens har kraft att spurta.
Ryggläge i skuggan var underbart och efter en bra stund kunde jag få i mig lite mat och lättöl (menyn var samma som på Vätternrundan).
Efteråt har jag förstått att värmen skördade fler offer än mig och trots upplevelserna jag beskriver ovan är det ett trevligt lopp på en fin bana och jag kommer att komma tillbaka.
/Johan