Hej,
Jag vill med detta inlägg påbörja en diskussion om hur vi ska driva våra träningspass framöver. Målsättningen är att bilda en gemensam uppfattning om hur vi ska hantera cyklister av olika nivåer, vad för typer av träningsövningar vi kan införa, om vi vill cykla tillsammans i klunga eller mer oberoende av varandra, om eller hur vi ska assistera cyklister som får punka eller går i väggen, om vi vill se till att en given fartgrupp vid ett givet pass, verkligen håller utlovad fart.
Bakgrunden till min förfrågan är min upplevelse, att våra träningspass inte fungerar bra för minst en tredjedel av de åkare närvarande på passet. Samtidigt så har klubben en målsättning, att kunna utveckla och behålla nya cyklister.
Jag har själv lett några pass de senaste gångerna och även tittat på ledarskapet hos andra.
1. På de pass där ledaren har en mer laissez-faire attityd, så blir det en del attacker som resulterar i att de långsammaste cyklisterna blir avhängda, ofta många mil från startpunkten. I många fall har vi tappat nya medlemmar genom att göra denna hårda gallring.
2. På de pass där ledaren anstränger sig för att hålla ihop klungan mest för de långsammaste åkarnas skull, blir många snabba åkare oenig med ledaren och iscensätter en egen utbrytning. Ska däremot noteras att de allra snabbaste som cyklar med oss (av standard sub-9h för Vätternrundan) har både erfarenhet och tillräckligt solid självbild så att de klarar av att hålla sig kvar i en längsammare klunga.
3. Även om ett pass betecknas som lugnt, är det många cyklister som anslutar sig med en egen agenda, som de sätter igång med mitt under passet, utan att stämma av med någon.
Jag vill starta en konstruktiv diskussion om hur vi ska cykla tillsammans. Dels för att underlätta för de passansvariga, men det viktigaste är att vi agerar under våra pass enligt de grundvärderingar som vi publicerar på våra webbsidor. Ett alternativ är givetvis att vi ändrar texten på hur vi beskriver oss och de cyklister vi vill förvärva.
Om Lygnens Venner ska vara en grupp snabba cyklister där vi inte vill välkomna långsamma åkare, så ska vi inte bjuda in långsamma cyklister till våra träningspass, inte ens de lugna pass. Och vi ska vara tydliga med detta budskap.
Vad tycker ni?
Mvh, Robert
[/i]
Hur ska vi leda våra pass
-
Claes-Göran Andersson
- Posts: 3869
- Joined: 2006-04-25 13:53
- Fornamn: Claes-Göran
- Efternamn: Andersson
- Location: Partille
Hur leda pass
Hej Robert
Såg ditt inlägg det är många som läst men inte svarat. Håller med i det mesta av ditt inlägg.
När Göran, Putte och jag satte ihop träningskalendern för hösten pratade vi om detta.
En av de viktigaste punkterna är att vi alltid har ledare fastställt för varje pass bäde för medel och lugnt, då unviker vi diskussionerna som uppstår på varje pass om fart och dylikt.
Ett distanspass skall alltid gå i ett jämnt tempo "samma benkänsla rätt igenom" inga backryck eller tempopass. Den träningen sköter man på annan tid.
Anser att det som står i kalendern skall gälla det är allt för ofta som passet diskuteras vid start!!! och ändras. När man som jag och flera andra kommer in på banan någonstans med en förväntan om viss fart så är passets fart ofta ändrad. "I bland p.g.a ledarbrist!!"
Om jag tar på mig att leda ett lugnt pass har jag också anpassat min träning därefter med ex.vis ett pass på söndagen som kompenserar eller vila om jag leder ett hårdare pass.
Vi som ställer upp på att leda bör resonera på detta sätt så att man inte känner att jag "offrar" mig för att leda ett lugnt pass. Det krävs lite planering av oss alla.
Föreslår att alla som känner att de vill vara med och leda träffas senare i höst för diskussion och planläggning av nästa säsong.
Startplats, starttider etc. bör också diskuteras. När vi satt med kalendern för några veckor sedan var det svårt att hitta banor som inte körts.
Vi konstaterade att ex.vis Hisingen är en vit fläck inte ett enda pass! Att göra några trevliga banor med ex.vis start i Kungälv är ju inte speciellt svårt.
Alla medlemmar har säkert några trevliga bansträckningar som körs på egen hand. Sänd in förslag på bansträckningar så att vi får ett större urval!!!
Claes-Göran "CG"
Såg ditt inlägg det är många som läst men inte svarat. Håller med i det mesta av ditt inlägg.
När Göran, Putte och jag satte ihop träningskalendern för hösten pratade vi om detta.
En av de viktigaste punkterna är att vi alltid har ledare fastställt för varje pass bäde för medel och lugnt, då unviker vi diskussionerna som uppstår på varje pass om fart och dylikt.
Ett distanspass skall alltid gå i ett jämnt tempo "samma benkänsla rätt igenom" inga backryck eller tempopass. Den träningen sköter man på annan tid.
Anser att det som står i kalendern skall gälla det är allt för ofta som passet diskuteras vid start!!! och ändras. När man som jag och flera andra kommer in på banan någonstans med en förväntan om viss fart så är passets fart ofta ändrad. "I bland p.g.a ledarbrist!!"
Om jag tar på mig att leda ett lugnt pass har jag också anpassat min träning därefter med ex.vis ett pass på söndagen som kompenserar eller vila om jag leder ett hårdare pass.
Vi som ställer upp på att leda bör resonera på detta sätt så att man inte känner att jag "offrar" mig för att leda ett lugnt pass. Det krävs lite planering av oss alla.
Föreslår att alla som känner att de vill vara med och leda träffas senare i höst för diskussion och planläggning av nästa säsong.
Startplats, starttider etc. bör också diskuteras. När vi satt med kalendern för några veckor sedan var det svårt att hitta banor som inte körts.
Vi konstaterade att ex.vis Hisingen är en vit fläck inte ett enda pass! Att göra några trevliga banor med ex.vis start i Kungälv är ju inte speciellt svårt.
Alla medlemmar har säkert några trevliga bansträckningar som körs på egen hand. Sänd in förslag på bansträckningar så att vi får ett större urval!!!
Claes-Göran "CG"
-
robert
Hej CG,
Visst - de pass som inte har bra ledning, brukar gå lite hur som helst. Men även de pass där ledaren anstränger sig att prata med alla i gruppen under färden, har också drabbats av utbrytningar och en del blivit avhängda. Jag håller inte med dig, att det är bara en fråga om passledarens ledarskap.
Initiallt så tyckte jag att så var fallet (och jag själv skrev en del hårda ord om t.ex Puttes pass som han ledde i majmånad) men jag har kommit att inse att det finns deltagare (varav några Lygnare tyvärr) som saknar erfarenhet, vilja eller kompetens vid klungkörning [och när de inte vill hålla sig till det överenskomna beteendet så finns det inte mycket som passledaren - vare sig det är Putte, jag, eller någon annan - kan göra]
Det är förvisso bra att du vill försöka lösa problemet genom att få passledare att samlas och diskutera men oavsett hur bra vi leder våra pass, så finns det oftast 3-4 cyklister med egna målsättningar som sätter in en attack och gör livet surt för de som vill ta det lugnare. Trots uppdelning i "lugn" och "medel" pass.
Problemet är snarare att det i vår klubb finns en ubredd acceptans för folk som vill börja passet som en del av gruppen men sedan gör sin egen grej. De av oss som har ett förflutet inom sporten på tävlingsnivå, har däremot mindre att bevisa och har lättare att anpassa sig till gruppens villkor.
Nej, detta är inte någonting som passledarna kan fixa ensamt. Det krävs att vi på klubbnivå kommer överens om t.ex vad för cyklister vi vill ha i vår klubb, om vi vågar säga till, ifall att någon cyklist förstör klungan för andra. Eller om vi kanske hellre sparkar de som inte cyklar tillräckligt snabbt.
Det är kanske det sistnämnda som passar oss bäst, eller?
/Robert
Visst - de pass som inte har bra ledning, brukar gå lite hur som helst. Men även de pass där ledaren anstränger sig att prata med alla i gruppen under färden, har också drabbats av utbrytningar och en del blivit avhängda. Jag håller inte med dig, att det är bara en fråga om passledarens ledarskap.
Initiallt så tyckte jag att så var fallet (och jag själv skrev en del hårda ord om t.ex Puttes pass som han ledde i majmånad) men jag har kommit att inse att det finns deltagare (varav några Lygnare tyvärr) som saknar erfarenhet, vilja eller kompetens vid klungkörning [och när de inte vill hålla sig till det överenskomna beteendet så finns det inte mycket som passledaren - vare sig det är Putte, jag, eller någon annan - kan göra]
Det är förvisso bra att du vill försöka lösa problemet genom att få passledare att samlas och diskutera men oavsett hur bra vi leder våra pass, så finns det oftast 3-4 cyklister med egna målsättningar som sätter in en attack och gör livet surt för de som vill ta det lugnare. Trots uppdelning i "lugn" och "medel" pass.
Problemet är snarare att det i vår klubb finns en ubredd acceptans för folk som vill börja passet som en del av gruppen men sedan gör sin egen grej. De av oss som har ett förflutet inom sporten på tävlingsnivå, har däremot mindre att bevisa och har lättare att anpassa sig till gruppens villkor.
Nej, detta är inte någonting som passledarna kan fixa ensamt. Det krävs att vi på klubbnivå kommer överens om t.ex vad för cyklister vi vill ha i vår klubb, om vi vågar säga till, ifall att någon cyklist förstör klungan för andra. Eller om vi kanske hellre sparkar de som inte cyklar tillräckligt snabbt.
Det är kanske det sistnämnda som passar oss bäst, eller?
/Robert
-
Åke Johansson
- Posts: 220
- Joined: 2005-12-05 10:46
- Fornamn: Åke
- Efternamn: Johansson
- Location: Majorna
En av de problem som vi i klubben har på våra pass är att det kommer cyklister som inte har cyklat med oss tidigare och som har olika förutsättningar. Många av dessa vet inte vilken hastighet vi håller vid de olika passen. Att definiera passen lugnt, medel och fart är högst subjektivt hur fort det går. Tar vi t.ex. Mattias Lundqvist, som för övrigt kom tvåa på Gran Fondo Kungsbacka är nog hans lugna pass i en hastighet av 33-35km/h, för de flesta av oss andra skulle vi inte ens ha en susning att hänga med i hans lugna fart. Skulle vi ta en glad nybörjare som jag var för några år sedan, var jag väldigt stolt över att jag kunde hålla en snittfart på 26km/h på Varla Plus (61km). Då körde jag på rött i stort sett hela rundan.
Vad jag tror skulle göra gott för våra deltagare på rundorna, är att de vet vad det är för träning de kommer till. De flesta cyklisterna vet ungefär vilken hastighet de kan prestera vid olika ansträngningar.
Med att tala om vilken snitthastighet vi kommer att cykla de olika passen, vet var och en om det är en träning som skulle passa just dem vid det tillfället. Att ändra på snittfarten under ett pass, eller värre, ändra rundan, t.ex. att man kommer överens detta vid start, bör vi inte göra eftersom det kan dyka upp nya cyklister på rundan. Då har de kommit till en träningsrunda som de kanske hade avstått ifrån om de hade varit beskrivet i kalendern.
Vad jag tror skulle göra gott för våra deltagare på rundorna, är att de vet vad det är för träning de kommer till. De flesta cyklisterna vet ungefär vilken hastighet de kan prestera vid olika ansträngningar.
Med att tala om vilken snitthastighet vi kommer att cykla de olika passen, vet var och en om det är en träning som skulle passa just dem vid det tillfället. Att ändra på snittfarten under ett pass, eller värre, ändra rundan, t.ex. att man kommer överens detta vid start, bör vi inte göra eftersom det kan dyka upp nya cyklister på rundan. Då har de kommit till en träningsrunda som de kanske hade avstått ifrån om de hade varit beskrivet i kalendern.
Åke
Jag har följt debatten lite från sidan och insett att det är många starka viljor som deltar i våra pass och en del vill helst köra efter eget huvud.
Att vara ledare för ett pass innebär för mig att jag går utanför mig själv och vad jag själv vill och anpassar mig helt till det pass jag är satt till att leda.
Det är väldigt fostrande, att som en relativt vältränad cyklist, leda ett lungt pass, där man hela tiden måste hålla igen, uppmuntra andra att göra samma sak och samtidigt hjälpa de som är mindre vana att cykla i grupp.
Som deltagare i ett pass, oavsett typ, skall det vara självklart för alla deltagare att anpassa sig till de instruktioner passansvarig ger.
Där har jag upptäckt lite brister i vårt sätt att arbeta.
Passansvarig måste vara väldigt tydlig i sina instruktioner, inte bara när det gäller färdväg.
Fart, typ av klungkörning, hur vi kör i backar mm skall meddelas innan passet startar.
Alla deltagare i respektive grupp måste acceptera detta och hjälpa passansvarig att passet genomförs på ett bra sätt.
Om någon inte vill anpassa sig måste passansvarig be den cyklisten, på ett diplomatiskt sätt, att det är bättre att den cyklar för sig själv än förstör för oss andra.
Att leda ett lugnt pass handlar mycket om att uppmuntra, instruera, vara tydlig och samtidigt social mm eftersom det är under dessa pass som det oftast dyker upp nya och kanske ovana cyklister som vill vara med i vår gemenskap. Och dessa deltagare får vi inte "skrämma" bort.
Det är inte fel att någon ställer upp som "hjälpreda" till passansvarig i dessa pass. Det är många fler frågor som skall besvaras, fler cyklister som behöver instruktioner och hjälp samt många nya kontakter att knytas.
Många av dem som deltar i ett medelpass kan cykla i grupp och är mer inriktade på att "testa" sig själv om man "hänger med", visa sig "duktig" när man är uppe och drar. Gärna lite hårdare än den som var före med resultatet att farten trissas upp hela tiden.
Där handlar det mer om att "bromsa" farten så att den hålls på en rimlig nivå och att se till att alla orkar följa med.
Är det någon som blir efter och "bromsar" farten för mycket bör vederbörande vidtalas om att det kommer en lugnare grupp som kanske passar bättre.
Jag har aldrig varit med om att någon "tjurat" och inte insett sin begränsning och själv har jag varit i den situationen flera gånger.
Under de år som jag har varit med har farten under passen successivt ökat år från år pga att många av oss har blivit bättre cyklister. Skall vi lyckas med att locka nya och kanske ovana cyklister till oss gäller det att vi ALLA ställer upp på de anvisningar som ges, underordnar oss passansvarigs vilja (hemska tanke för många) för att alla skall känna sig välkomna.
Passar inte detta så tycker jag att man ska cykla själv eller med någon annan förening som accepterar ett sådant beteende.
/Kalle
Att vara ledare för ett pass innebär för mig att jag går utanför mig själv och vad jag själv vill och anpassar mig helt till det pass jag är satt till att leda.
Det är väldigt fostrande, att som en relativt vältränad cyklist, leda ett lungt pass, där man hela tiden måste hålla igen, uppmuntra andra att göra samma sak och samtidigt hjälpa de som är mindre vana att cykla i grupp.
Som deltagare i ett pass, oavsett typ, skall det vara självklart för alla deltagare att anpassa sig till de instruktioner passansvarig ger.
Där har jag upptäckt lite brister i vårt sätt att arbeta.
Passansvarig måste vara väldigt tydlig i sina instruktioner, inte bara när det gäller färdväg.
Fart, typ av klungkörning, hur vi kör i backar mm skall meddelas innan passet startar.
Alla deltagare i respektive grupp måste acceptera detta och hjälpa passansvarig att passet genomförs på ett bra sätt.
Om någon inte vill anpassa sig måste passansvarig be den cyklisten, på ett diplomatiskt sätt, att det är bättre att den cyklar för sig själv än förstör för oss andra.
Att leda ett lugnt pass handlar mycket om att uppmuntra, instruera, vara tydlig och samtidigt social mm eftersom det är under dessa pass som det oftast dyker upp nya och kanske ovana cyklister som vill vara med i vår gemenskap. Och dessa deltagare får vi inte "skrämma" bort.
Det är inte fel att någon ställer upp som "hjälpreda" till passansvarig i dessa pass. Det är många fler frågor som skall besvaras, fler cyklister som behöver instruktioner och hjälp samt många nya kontakter att knytas.
Många av dem som deltar i ett medelpass kan cykla i grupp och är mer inriktade på att "testa" sig själv om man "hänger med", visa sig "duktig" när man är uppe och drar. Gärna lite hårdare än den som var före med resultatet att farten trissas upp hela tiden.
Där handlar det mer om att "bromsa" farten så att den hålls på en rimlig nivå och att se till att alla orkar följa med.
Är det någon som blir efter och "bromsar" farten för mycket bör vederbörande vidtalas om att det kommer en lugnare grupp som kanske passar bättre.
Jag har aldrig varit med om att någon "tjurat" och inte insett sin begränsning och själv har jag varit i den situationen flera gånger.
Under de år som jag har varit med har farten under passen successivt ökat år från år pga att många av oss har blivit bättre cyklister. Skall vi lyckas med att locka nya och kanske ovana cyklister till oss gäller det att vi ALLA ställer upp på de anvisningar som ges, underordnar oss passansvarigs vilja (hemska tanke för många) för att alla skall känna sig välkomna.
Passar inte detta så tycker jag att man ska cykla själv eller med någon annan förening som accepterar ett sådant beteende.
/Kalle
Re: Hur ska vi leda våra pass
Läs Christers inlägg på Fjäråsbräcka rundan 3/5 2008.
Så skall det defenitivt inte gå till [-X
[-X
Pontus
Så skall det defenitivt inte gå till [-X
[-X Pontus